Deklaration: deklarera privatperson (fysisk person)



Deklarationstips för din deklaration Privatperson (fysisk person) Enskild näringsidkare (enskild firma) Handelsbolag och kommanditbolag Aktiebolag och ekonomisk förening Ideell förening Stiftelse Bostadsrättsförening Delägare i handelsbolag och kommanditbolag Inkomst från hobbyverksamhet Försäljning av värdepapper Försäljning av småhus Försäljning av bostadsrätt Försäljning av näringsfastighet Försäljning av näringsbostadsrätt Försäljning av övriga tillgångar Kvalificerade aktier och delägarrätter (3:12) Okvalificerade andelar i onoterade företag Försäljning av andel i handelsbolag/kommanditbolag Andelsbyte i näringsverksamhet för uppskov Överföring av periodiseringsfonder och expansionsfonder Försäljning av skalbolag Länktips	Deklaration: deklarera privatperson (fysisk person) Privatpersoner (fysiska personer) och dödsbon skall deklarera för sin inkomst på inkomstdeklaration 1 (INK 1). På inkomstdeklaration 1 skall inkomst av tjänst, inkomst av kapital, inkomst av näringsverksamhet, underlag för kommunal fastighetsavgift, underlag för statlig fastighetsskatt och underlag för avkastningsskatt anges. Fysiska personer och dödsbon betalar statlig och kommunal inkomstskatt. Juridiska personer, utom handelsbolag och dödsbon, betalar endast statlig inkomstskatt. Skatteregler för fysiska personer och dödsbon finns i inkomstskattelagen (1999:1229). På inkomstdeklaration 1 är uppgifter om inkomst av tjänst redan förtryckta då arbetsgivaren årligen lämnar kontrolluppgift till skatteverket på utbetald lön, kostnadsersättningar och förmåner samt betald preliminär skatt med mera separat för alla sina anställda. Uppgifter om ränteinkomster, utdelningar, kapitalvinster på fonder och ränteutgifter är också förtryckta på inkomstdeklaration 1 då bankerna lämnar kontrolluppgifter avseende dessa inkomster och utgifter till skatteverket. Inkomstuppgifter som är förtryckta på inkomstdeklaration 1 bör kontrolleras för felaktigheter och övriga inkomstuppgifter måste den skattskyldige privatpersonen själv fylla i. I inkomstdeklaration 1 anges summerade belopp och i de flesta fall krävs specificerade uppgifter från separata deklarationsblanketter som visar specifika poster för summabeloppen. Exempelvis så krävs separat deklarationsblankett för att deklarera aktieförsäljningar, optionsförsäljningar, försäljning av småhus, resultat i enskild firma, resultat i handelsbolag och delägarens resultatandel i handelsbolag. Deklarationsskyldiga måste ha underlag (räkenskaper, avräkningsnotor) för sin deklaration för att kunna upprätta deklarationen på ett riktigt sätt och för att skatteverket skall kunna kontrollera deklarationen i efterhand. Underlag för deklarationen måste sparas i sex år efter det kalenderår som underlaget avser. Deklarationen avseende ett inkomstår skall lämnas in till skatteverket i maj under det efterföljande kalenderåret (taxeringsåret). Taxeringsåret är det kalendår då deklarationen skall lämnas in och inkomståret är det kalendår då inkomsterna har uppstått. Inkomst av tjänst Den inkomst av tjänst såsom lön, pension, förmåner och andra inkomster som skall uppges i inkomstdeklaration skall avse den ersättning som har betalats till den skattskyldige och de förmåner som har kunnat disponeras av den skatteskyldige. När det gäller inkomst av tjänst tillämpas alltså kontantprincipen innebärande att den betalda ersättningen beskattas och inte den intjänade ersättningen. Den skattskyldige kan göra avdrag i inkomstslaget tjänst för utgifter som den skattskyldige har betalat under inkomståret. Ruta 03 - Lön, förmåner, sjukpenning m.m. Här anges bruttosumman, före avdrag för preliminär skatt, intresseavdrag, avdrag för ersättning till arbetsgivaren för bilförmån och liknande, för skattepliktiga löner, förmåner och sjuklöner med mera enligt kontrolluppgift från arbetsgivare. Ej skattepliktiga inkomster såsom stipendium eller försvarets familjebidrag och skattefria förmåner skall inte anges här. Lön och förmåner vid utlandsarbete skall också uppges om inkomsten är skattepliktig i Sverige. Lön och förmåner vid utlandsarbete som varar längre än sex månader och som beskattas i arbetslandet enligt landets lagstiftning eller enligt skatteavtal behöver inte anges här. Skattepliktiga förmåner, i stort sett alla förmåner, skall beskattas och underlag för beskattning utgörs av förmånsvärdet. Förmånsvärdet för skattepliktiga förmåner skall utgöras av marknadsvärdet för förmånen inklusive moms förutom när det gäller kostförmån, bilförmån och förmån av lånedator vilka värderas enligt schabloner. Förmånsvärdet skall sättas ned med det belopp som den skattskyldige betalat kontant eller genom nettolöneavdrag. Arbetsgivaren anger förmånsvärdet för den anställdes alla skattepliktiga förmåner på kontrolluppgiften och förmånsvärdet är därför förtryckt i inkomstdeklaration 1. Om de förtryckta uppgifterna avseende totalt förmånsvärde stämmer så behöver den skattskyldige inte göra några justeringar förutom när det gäller bostadsförmån som vanligtvis värderas enligt schablon av arbetsgivaren men som skall värderas till marknadsvärde (hyrespriset på orten) i inkomstdeklarationen. Ruta 05 - Kostnadsersättningar Kostnadsersättningar är ersättningar från arbetsgivaren som utbetalas för att kompensera den anställde för de kostnader som den anställde har privat avseende sitt tjänsteutövande hos arbetsgivaren. Kostnadsersättningar är i normalfallet skattepliktiga men ingår inte i den pensionsgrundade inkomsten varför dessa särredovisas från lön, förmåner, sjukpenning med mera i inkomstdeklaration 1. Den skattskyldige får göra motsvarande avdrag i ruta 06 för de privata utgifter som den skattskyldige fått skattepliktiga kostnadsersättningar för. Skattefria kostnadsersättningar enligt schablonbelopp som arbetsgivaren betalat ut och markerat med kryss i kontrolluppgiften behöver inte tas upp här, exempelvis milersättning vid tjänstekörning med privat bil eller traktamenten. Om den skattskyldige fått skattefria kostnadsersättningar som inte anges i inkomstdeklarationen så får den skattskyldige inte heller göra avdrag för motsvarande privata utgifter i inkomstdeklarationen. Ruta 14 - Allmän pension och tjänstepension Allmän pension i form av ålderspension (inkomstpension, tilläggspension, premiepension och garantipension), efterlevandepension (omställningspension och änkepension) och tjänstepension skall tas upp som skattepliktig inkomst i inkomstdeklaration 1. Bruttobeloppet för allmän pension och tjänstepension är förtryckt på inkomstdeklaration 1 men behöver kontrolleras för fel. Bostadsbidrag till barnfamiljer, bostadstillägg för pensionärer och handikappade, handikapsersättning och särskilt pensionstillägg till ålderspension utgör skattefri ersättning och behöver därför inte tas upp i deklarationen. Barnpension är delvis skattefri och det är endast den skattepliktiga delen som tas upp i inkomstdeklaration 1. Ruta 15 - Privat pension och livränta Ersättning som betalas ut från pensionsförsäkring och privat pensionskonto utgör skattepliktig inkomst som skall uppges i inkomstdeklaration 1. Livränta som betalas ut vid sjukdom eller olycksfall beskattas i vissa fall till reducerade belopp beroende på mottagarens ålder och det är endast den skattepliktiga ersättningen som skall anges. Ersättning från ansvarighetsförsäkring eller skadeståndsförsäkring är skattepliktig när den avser förlorad inkomst av skattepliktig natur eller utgår i form av livränta och skall uppges i deklarationen. Livränta vid personskada skall beskattas enligt speciella regler och den skattepliktiga delen skall tas upp som skattepliktig ersättning i deklarationen. Avgångsbidrag (AGB), avgångsersättning (AGE), avgångsvederlag och ersättning för förlorad arbetsförtjänst utgör skattepliktig ersättning och skall uppges i inkomstdeklaration 1. Ruta 16 - Andra inkomster som inte är pensionsgrundande Här anges andra skattepliktiga inkomster av tjänst som inte är pensiongrundande. För dessa ersättningar betalas inte sociala avgifter, särskild löneskatt eller allmän pensionsavgift. Dessa ersättningar kan exempelvis vara utbetalningar från vinstandelsstiftelse, ersättningar för idrottslig verksamhet, royaltyinkomster och periodiskt understöd. Underhållsbidrag och underhållsstöd skall inte tas upp varken i barnets eller vårdnadshavarens deklaration då detta utgör skattefri ersättning. Ruta 19 - Inkomster, t.ex. hobby, som du själv ska betala egenavgifter för Vinst från en hobbyverksamhet skall beskattas i inkomstslaget tjänst men underskott från en hobbyverksamhet behöver inte deklareras i inkomstdeklaration 1. En hobbyverksamhet är en verksamhet som bedrivs varaktigt och självständigt utan vinstsyfte. Varje enskild hobbyverksamhet skall deklareras separat på egen blankett T2 och summan av vinsterna efter avdrag för egenavgifter för alla enskilda hobbyverksamheter förs in vid ruta i 19 i inkomstdeklaration 1. Förluster för enskilda hobbyverksamheter får inte kvittas mot vinster i andra enskilda hobbyverksamheter och inte heller mot annan inkomst. Underskott för enskilda hobbyverksamheter får dock sparas i fem år och kvittas mot framtida vinster i samma enskilda hobbyverksamhet. På blankett T2 deklareras inkomster och utgifter enligt kontantprincipen för varje enskild hobbyverksamhet och det är därmed endast inbetalda inkomster och utbetalda utgifter som tas upp i deklarationen för en hobbyverksamhet. Utgifter för större investeringar (> halvt prisbasbelopp) med en ekonomisk livslängd som överstiger 3 år får dock inte dras direkt utan för dessa skall förslitningsavdrag göras med 10-20 % per år. Inkomst vid försäljning av vilt växande bär, svampar och kottar som den skattskyldige själv plockat är skattefri om den sammanlagda inkomsten under inkomståret inte överstiger 12 500 kr, skattefri ersättning skall inte tas upp till beskattning. Hobbyverksamhet som omsätter mer än 30 000 SEK per år blir skattskyldig för moms och momsen skall då redovisas på särskild momsbilaga och tas upp på sidan 2 i inkomstdeklaration 1 under avsnittet för inkomst av näringsverksamhet. Ruta 22 - Inkomst enligt blankett K10, K10A och K13 Företagsledare, närstående till sådan person eller delägare i fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag skall fylla i deklarationsblankett K10 eller K10A. Om det förekommer inkomst på blanketterna K10, K10A eller K13 som skall beskattas i inkomstslaget tjänst så skall denna inkomst anges här. Detta kan vara fallet om utbetald utdelning från ett fåmansföretag överstiger gränsbeloppet för den inkomst som kan tas upp i inkomstslaget kapital. Avdrag i inkomstslaget tjänst En privatperson får inte göra avdrag för utgifter som avser privata levnadskostnader, lämnade gåvor eller premier till privata försäkringar. En privatperson får göra avdrag för privata utgifter som denne haft i tjänsten under förutsättning att dessa utgifter krävs för att arbetet skall kunna utföras. En privatperson får inte göra avdrag för privata utgifter för vilka arbetsgivaren utbetalat skattefri kostnadsersättning som inte redovisas vid ruta 05 i inkomstdeklaration 1. Privata utgifter i tjänsten som har ersatts med skattepliktiga kostnadsersättningar eller som inte har ersatts alls av arbetsgivaren får dras av som avdrag i inkomstslaget tjänst. Avgift till arbetslöshetskassa och fackföreningsavgift får dock inte dras av alls i deklarationen. Ruta 01 - Resor till och från arbetet Den skattskyldige kan få avdrag för utgifter som denne haft avseende resor mellan bostaden och arbetet. Utgifter avseende allmänna transportmedel får dras av om avståndet mellan bostad och arbetsplats är minst 2 km, avdrag medges för två resor per dag enligt det allra billigaste färdsättet. Utgifter för resor till och från arbetet med bil eller motorcykel medges om avståndet mellan bostad och arbetsplats är minst 5 km och att tidsvinsten per dag är minst 2 timmar jämfört med allmänna transportmedel, avdrag medges med 18,5 kr/mil (2012) när privat bil används och med 6,5 kr/mil (2012) när förmånsbil som drivs med diesel används eller med 9,5 kr/mil (2012) när förmånsbil som drivs med andra drivmedel används. Saknas allmänna transportmedel är avståndskravet endast 2 km och om bilen används för tjänstekörning i mer än 60 dagar eller 300 mil per år så medges även avdrag för utgifter avseende resor till och från arbetet. För motorcykel och mopedbil medges avdrag med 9 kr/mil (2012), för moped medges avdrag med 4,5 kr/mil (2012) och för cykel medges avdrag med 250 kr per år (2012). Utgifter för väg-, bro-, färjeavgift och trängselskatt vid resor mellan bostad och arbetsplats får också dras av. Ruta 08 - Tjänsteresor En privatperson får göra avdrag för utgifter vid tjänsteresor om inte arbetsgivaren har betalat ut skattefri kostnadsersättning enligt schablonbelopp som inte deklarerats i ruta 05 i inkomstdeklaration 1. Privata utgifter för tjänsteresor som ersatts av arbetsgivaren och deklarerats i ruta 05 i inkomstdeklaration 1 och privata utgifter för tjänsteresor som inte ersatts av arbetsgivaren skall dras av i ruta 08. Avdrag för tjänsteresor får göras avseende resekostnader, parkeringsavgifter (ej felparkeringavgifter) och ökade levnadskostnader (traktamente). Vid tjänsteresor med egen bil får avdrag göras med 18,5 kr/mil (2012), vid tjänsteresor med förmånsbil som drivs med diesel får avdrag göras med 6,5 kr/mil (2012) och vid tjänsteresor med förmånsbil som drivs med annat drivmedel får avdrag göras med 9,5 kr/mil (2012). Kostnader för allmänna transportmedel, hyrbil och taxi vid tjänsteresor får dras av i sin helhet. Om en tjänsteresa är förenad med övernattning och har ett resmål som ligger mer än 5 mil från arbetsorten och bostaden får avdrag göras med schablonbelopp för boende, måltider och småutgifter. För en heldag får avdrag göras med ett normalbelopp (220 kr i Sverige år 2012) och för en halvdag får avdrag göras med ett halvt normalbelopp (110 kr i Sverige år 2012) avseende måltider och småutgifter. För boende får ett avdrag göras motsvarande ett halvt normalbelopp (110 kr i Sverige år 2012). Ruta 09 - Tillfälligt arbete, dubbel bosättning och hemresor En privatperson som har tillfälligt arbete på annan ort kan få avdrag för ökade levnadskostnader på grund av detta. Ersättning som betalas av arbetsgivaren för att kompensera arbetstagaren för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete på annan ort behandlas som vanlig lön. Skattemässigt avdrag för ökade levnadsomkostnader vid tillfälligt arbete på annan ort förutsätter att arbetet avser en kortare tid (cirka 2 år), eller att arbetet är tidsbegränsat då det avser ett visst projekt, eller att arbete sker på många olika orter eller att det av annan anledning inte är skäligt att flytta till arbetsorten. Ytterligare krav för skattemässigt avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete på annan ort är att övernattning sker på arbetsorten och att arbetsorten ligger mer än 50 km från bostadsorten. Avdrag medges för måltider och småutgifter med den faktiska merkostnaden eller ett halvt normalbelopp (110 kr i Sverige år 2012) per dag under den första månaden, därefter medges inget ytterligare avdrag. Avdrag medges för verklig boendekostnad på bostadsorten eller med ett halvt normalbelopp per natt. Vid dubbel bosättning när boende finns på arbetsorten och bostadsorten vilka ligger mer än 50 km i från varandra får avdrag göras för verklig boendekostnad på arbetsorten under maximalt 2 år, för gifta och sambor är tidsgränsen 5 år. Vid tillfälligt arbete eller dubbel bosättning på arbetsort som ligger mer än 50 km från bostadsorten får avdrag göras för en hemresa per vecka enligt det billigaste färdsättet, om inga allmänna transporter finns får avdrag göras enligt skattemässiga schabloner för egen bil eller förmånsbil. Ruta 06 - Övriga utgifter Utgifter som krävs för inkomsternas förvärvande men som inte passar in under kategorierna "resor till och från arbetet", "tjänsteresor" och "tillfälligt arbete, dubbel bosättning och hemresor" får också dras av som övriga utgifter i inkomstdeklarationen vid ruta 06 om de blivit betalade under inkomståret. Den skattskyldige måste spara underlag avseende gjorda avdrag i sex år efter inkomstsårets utgång för att kunna bevisa utgifterna och för att skatteverket skall kunna kontrollera riktigheten i lämnade uppgifter. Här nedan anges exempel på utgifter som får dras av i inkomstdeklaration 1 som "övriga utgifter": - Utgifter för arbetslösa - Utgifter för särskilt arbetsrum - Facklitteratur - Utgifter för inkomster inom idrotten - Representationskostnader - Skyddsutrustning och skyddskläder - Utgifter för telefoni - Utbildning vid personalavveckling - Verktyg och instrument - Utgifter för vård i familjehem Allmänna avdrag Allmänna avdrag är avdrag från inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet som får göras i inkomstdeklaration 1 av en privatperson avseende den tid då denna person varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige. Avdrag får under vissa förutsättningar göras avseende premier för pensionsförsäkringar, inbetalningar till pensionssparkonto, periodiskt understöd och sociala avgifter. Allmänna avdrag medges även för underskott av nystartad aktiv näringsverksamhet (Max 5 år) och för underskott som avser konstnärlig verksamhet, som huvudregel gäller dock att underskott av näringsverksamhet förs över till nästa år. Ruta 43 - Pensionssparande m.m. Avdrag för pensionssparande får göras avseende premier till en pensionsförsäkring och inbetalningar till ett pensionssparkonto under förutsättning att den skattskyldige äger försäkringen och/eller pensionssparkontot. Till den del som den skattskyldige har inkomst av tjänst skall avdraget göras i ruta 43 som ett allmänt avdrag och till den del som den skattskyldige har inkomst av aktiv näringsverksamhet skall avdraget bokföras som kostnad i näringsverksamheten. Avdraget för pensionssparande får aldrig överstiga summan av inkomst av tjänst och inkomst av aktiv näringsverksamhet under inkomståret eller året före inkomståret beroende på i vilket år inkomsten var som högst. Allmänt avdrag för pensionssparande får inte orsaka ett underskott vid taxeringen men outnyttjade avdrag för pensionssparande kan sparas och utnyttjas under det sex följande åren. En privatperson som uteslutande har inkomst av tjänst och pensionsrätt i anställningen fick maximalt göra avdrag för pensionssparande med 12 000 SEK under inkomståret 2012. En privatperson med endast inkomst av tjänst som saknar pensionsrätt i anställningen (endast har allmän pension) fick under inkomståret 2012 göra avdrag för pensionssparande med maximalt 12 000 SEK plus 35 % av anställningsinkomsten upp till ett belopp som maximalt motsvarar 10 prisbasbelopp. En privatperson med inkomst av aktiv näringsverksamhet har från och med inkomståret 2008 rätt att göra avdrag med 12 000 kr plus ett tillägg på 35 procent av näringsinkomsten, beräknad före avdrag för pensionssparande, före avdrag för särskild löneskatt på sådant sparande och före avsättning för egenavgifter och liknande. Tillägget kan uppgå till högst 10 prisbasbelopp. En privatperson får normalt inte avdrag för lämnat periodiskt understöd men det finns vissa undantag där avdrag medges. En privatperson får inte avdrag för periodiskt understöd till person som tillhör samma hushåll, till person under 18 år eller till person som inte avslutat sin utbildning, om inte understödet utgjort skadestånd. En privatperson får göra avdrag för debiterade egenavgifter (egenavgifter enligt socialavgiftslagen, särskild löneskatt och allmän löneavgift) som avser inkomst av näringsverksamhet eller tjänst i det inkomstslag som avgiften tillhör. Om avdrag inte kan ske i något av inkomstslagen medges allmänt avdrag. Allmänt avdrag får göras för socialförsäkringsavgifter i annat land enligt EU:s regler om social trygghet eller den nordiska konventionen om social trygghet om den avgiftsgrundande inkomsten beskattas i Sverige. Inkomst av kapital Inkomst av kapital är löpande avkastning, kapitalvinster, kapitalförluster och annan inkomst från egendom som inte tillhör näringsverksamhet. Inkomst av kapital är exempelvis ränta, utdelning, ersättning vid uthyrning av privatbostad och vinst vid försäljning av aktier, fastighet, bostadsrätt och optioner. Avkastning och realisationsresultat från egendom som tillhör näringsverksamhet skall deklareras i inkomstslaget näringsverksamhet. Vid beskattning avseende inkomst av kapital tillämpas kontantprincipen vilket innebär att endast avkastning som kunnat disponeras och realiserade kapitalvinster och kapitalförluster under inkomståret skall tas med i deklarationen. Summan av skattepliktiga kapitalinkomster och kapitalutgifter som deklareras på särskilda deklarationsbilagor (K-blanketter) förs in vid respektive ruta som inkomst av kapital i inkomstdeklaration 1 utan reduceringar (skatteverket gör reduceringarna), skattesatsen på kapitalinkomster är normalt 30 % (inkomstår 2012). Kapitalutgifter (Avdrag - Kapital) kvittas mot kapitalinkomster (Inkomster - Kapital). Om det uppkommer ett underskott avseende någon post inom inkomst av kapital är normalt 70 % av underskottet avdragsgillt mot andra inkomster, ränteutgifter dras av till 100 %, förluster på räntefonder dras av till 100 %, förlust på privatbostad dras av till 50 % och förlust på näringsfastighet dras av till 63 %. Underskott kan inte sparas till senare år. Skattereduktionen avseende ett totalt underskott i inkomstslaget kapital är 30 % av ett underskott på högst 100 000 kr (inkomstår 2012). Om underskottet är större än 100 000 kr blir reduktionen 30 000 kr för 100 000 kr och 21 % av beloppet över 100 000 kr. Skattereduktion kan endast ske mot kommunal och statlig inkomstskatt samt fastighetsskatt. Ruta 50 - Ränteinkomster, utdelningar m.m., vinst enligt blankett K4 avsnitt C I den här rutan redovisas ränteinkomster på bankkonton och utdelning på aktier och andelar enligt kontrolluppgift. Skattepliktiga ränteinkomster, utdelningar och vinster på obligationer som inte är förtryckta måste anges av den skattskyldige själv. Ränta på obligationer, riksobligationer, kapitalmarknadsreverser, konvertibler, vinstandelsbevis m.fl. skall tas upp när den kunnat disponeras av den skattskyldige. Ränta på skattesparkonto, allemanssparkonto och konto för ungdomsbosparande är skattepliktig och skall tas upp som kapitalinkomst. Upplupen ränta (räntekompensation) som en köpare av en obligation betalat till en säljare av en obligation skall tas upp som ränteinkomst av säljaren. Köparen får avdrag för betald upplupen ränta till säljaren när obligationsräntan tas upp till beskattning eller när obligationen säljs beroende på vilket som inträffar först. Nollkupongsobligationer, bankcertifikat och statsskuldväxlar är diskonteringspapper vilka inte ger någon löpande ränta. Ränteinkomsten för ett diskonteringspapper tas upp vid försäljning eller inlösen och deklareras på deklarationsbilagan K4, ränteinkomsten utgörs av skillnaden mellan erhållet belopp och anskaffningsvärdet för diskonteringsinstrumentet. Statligt räntebidrag för bostad ska beskattas som ränta. Egendomslivränta, dvs. livränta som betalas ut i samband med försäljning av fast eller lös egendom, beskattas som inkomst av kapital om försäljningen skett den 1 juli 1984 eller senare. Ränta på restituerade skatte- eller avgiftsbelopp som avser tiden efter den 1 januari 1987 samt ränteinkomster på skattekontot är skattefria och skall inte deklareras alls. Delägare i en icke skattskyldig samfällighet, ska i den egna deklarationen, ta upp sin andel av samfällighetens kapitalinkomst till den del den överstiger 600 kr. Utdelning på aktier, andelar i fonder och ekonomiska föreningar utgör skattepliktig kapitalinkomst. Utskiftade medel från ideella eller ekonomiska föreningar skall beskattas som utdelning. Utdelning i annat än pengar tas upp till det marknadsvärde som gällde vid den tidpunkt då utdelningen erhölls. Utdelning på kvalificerade aktier och andelar måste deklareras på deklarationsbilagan K10 och skattesatsen på utdelning understigande gränsbeloppet är 20 %. Utdelning på andra ej marknadsnoterade aktier måste deklareras på blankett K12 och skattesatsen avseende dessa utdelningar är 25 %. Inlösenrätter som säljs eller vid inlösen mellanskillnaden mellan inlösenpris och marknadsvärde skall beskattas som utdelning. Köpoptioner som erhållits av ett bolag skall beskattas som utdelning oavsett om dessa säljs och utnyttjas eller inte. Teckningsrätter eller fondaktierätter som erhålls vid ny- eller fondemission skall inte beskattas, vid försäljning sker beskattning på samma sätt som för aktier. Utdelning på utländska aktier skall tas upp till sitt bruttobelopp innan avdrag för betald utländsk skatt, betald utländsk skatt får avräknas mot svensk skatt. Om avräkningen av utländsk skatt inte avräknats automatiskt får den skattskyldige göra en manuell avräkning genom att bifoga kvitto på betald utländsk skatt och ansöka om avräkning under "Övriga upplysningar. Utdelning från en juridisk person som förvaltar samfällighet är skattepliktig. Till inkomst av kapital hör även andra inkomster som kommer från egendom, exempelvis: Lotterivinster Uthyrning av lös egendom Handpenning Blankningsaffär Skadestånd m.m. Ruta 51 - Överskott vid uthyrning av privatbostad Överskottet (inkomst minus avdrag) vid uthyrning av privatbostadsfastighet, hyreslägenhet och privatbostadsrätt skall deklareras som inkomst av kapital vid ruta 51. Från hyresintäkter m.m. kan avdrag göras med 21 000 kr för varje privatbostad, två makar som har hyrt ut en privatbostad som de äger gemensamt får göra avdrag med 10 500 kr vardera. Dessutom kan följande avdrag göras: • Om du hyrt ut din privatbostadsfastighet: 20 % av hyresinkomsten. • Om du hyrt ut din bostadsrätt eller hyreslägenhet: Den avgift eller hyra som du själv erlagt och som avser det uthyrda utrymmet. Avdragen kan inte överstiga inkomsten. Ruta 53 - Ränteutgifter m.m. Förlust enligt blankett K4 avsnitt C Alla ränteutgifter som inte dras av i Näringsverksamhet får i princip dras av som ränteutgifter även om det inte finns kapitalinkomster av den som varit bosatt i Sverige under inkomståret. Ränta på studielån från CSN är inte avdragsgill, ränta på privatfinansierad studieskuld är däremot avdragsgill. Ränteförmånligt lån från arbetsgivare skall beskattas som förmån avseende mellanskillnaden mellan marknadsränta och låneränta, förmånsvärdet får dras av som ränteutgift. Ränta vid avbetalningsköp är avdragsgill, dock ej avbetalningstillägget och expeditionskostnaden. Anståndsränta, respitränta och kvarskatteavgift är inte avdragsgilla. Som ränteutgifter behandlas även tomträttsavgäld och utgift vid återbetalning av lån i förtid (räntekompensation). Den ersättning som den som lånar aktierna (blankaren), löpande får betala för att låna aktierna, inklusive kompensation för utebliven utdelning, får dras av i ruta 53. Ränteutgifter m.m. och förluster enligt K4 avsnit C är avdragsgilla till 100 %. Ruta 61 - Förvaltningsutgifter Förvaltningsutgifter som är avdragsgilla är bland annat aviseringsavgift, depåavgift, utgifter för inkassering av räntefordringar och andra exekutiva åtgärder mot gäldenär, telefon, porto och andra kontorskostnader i samband med förvaltning av värdepapper m.m. samt förmyndararvoden till den del de avser kapitalförvaltning. Den som handlar med finansiella instrument får även avdrag för facktidskrifter och prenumerationer på databaserad börsinformation under förutsättning att de är utpräglat inriktade på placeringsrådgivning eller liknande. Även utgift för datorprogram som endast kan användas för värdepappershantering kan vara en avdragsgill förvaltningsutgift. Utgifter för inventarier och datorer är dock inte avdragsgilla som förvaltningsutgifter. Förutom för förvaltningsutgifter och räntor får avdrag göras för direkta utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster. Avgift för bankgaranti är avdragsgill om garantiavgiften är en omkostnad för en intäkt. Bankgarantiavgift för lån, som gäller privatbostad, är därför inte avdragsgill. Transaktionskostnader t.ex. stämpelskatt, courtage och liknande provision till fondmäklare eller bank är inte avdragsgill som förvaltningsutgift utan skall beaktas vid vinstberäkning. Ruta 54,64,65,75,81,83,85,88 - Vinst och förlust på delägarrätter När en delägarrätt (aktier, fonder, optioner m.m.) säljs skall vinsten eller förlusten deklareras, resultatet beräknas som försäljningspris minus omkostnadsbeloppet (anskaffningsutgift och förbättringsutgift) och transaktionsutgifter. Alla vinster och förluster vid försäljning av svenska och utländska delägarrätter skall normalt deklareras och beskattas. Benefika transaktioner (gåva, arv, bodelning eller liknande) undantas dock från inkomstbeskattning. Vid byte av delägarrätter kan i vissa fall uppskov beviljas vilket leder till beskattning vid en senare tidpunkt. Har man fått en aktie genom benefik transaktion övertar man överlåtarens omkostnadsbelopp. Detsamma gäller s.k. uppskovsbelopp när man fått aktier och tidigare ägare fått uppskov med beskattning av vinsten vid byte. Avyttringen av en delägarrätt anses ha skett vid försäljningsdatum enligt kontrakt och inte vid likviddatum, om försäljningspriset inte har bestämts sker beskattning när försäljningspriset har bestämts enligt skatteregler vid försäljningstidpunkten. Med avyttring menas försäljning, byte eller liknande överlåtelse av aktie eller andra tillgångar. Avyttring anses också föreligga vid konkurs, likvidation, förfall och inlösen. De flesta vinster beskattas fullt ut, medan förluster vanligtvis får dras av med 70 % (Skatteverket gör reduceringen). Skattesatsen för vinster på marknadsnoterade aktier är 30 %, på kvalificerade aktier och andelar är skatten 20 % och för andra ej marknadsnoterade aktier är skatten 25 %. En förlust får endast dras av när delägarrätten är avyttrad, förluster på aktier i kapitalförsäkringar och förlust vid försäljning av en kapitalförsäkring får inte dras av. Omkostnadsbeloppet för aktier och andelar är normalt anskaffningsutgiften. Omkostnadsbeloppet avseende aktier och andelar som förvärvats från en arbetsgivare av en anställd utgörs av erlagt belopp plus förmånsvärdet. Teckningsrätter, fondaktierätter och inlösenrätter som erhållits genom aktieinnehav anses anskaffade utan omkostnad. Om man byter ut ett konvertibler mot en aktie (konvertering) eller utnyttjar en företrädesrätt att teckna konvertibler sker ingen vinstbeskattning. Omkostnadsbeloppet utgörs av samtliga de kostnader man har haft för förvärv av konvertibeln. Omkostnadsbeloppet utgör det genomsnittliga omkostnadsbeloppet för samtliga värdepapper, som är av samma slag och sort, oavsett hur de erhållits och när de köpts. Man summerar de faktiska anskaffningsutgifterna vid olika köptillfällen och dividerar med antalet aktier (genomsnittsmetoden). Varje förvärv medför att det genomsnittliga omkostnadsbeloppet förändras. Man måste också beakta emissioner och splittar under innehavstiden. Den som så önskar kan i stället för faktisk anskaffningsutgift beräkna omkostnadsbeloppet för marknadsnoterade aktier enligt ”schablonmetoden” till 20 % av försäljningspriset efter avdrag för utgifter, t.ex. courtage. Schablonmetoden kan dock inte användas beträffande optioner och terminer och inte heller för fondaktierätter, inlösenrätter och teckningsrätter som förvärvats på grund av aktieinnehav. Vinster och förluster på fonder förtrycks på deklarationsblanketten då fondbolagen lämnar kontrolluppgift till skatteverket. Omkostnadsbeloppet för marknadsnoterad fondandel får alternativt beräknas till 20 % av inlösenpriset efter avdrag för utgifter (schablonmetoden). Om du beräknar din vinst/-förlust till ett annat belopp än det som Skatteverket har fyllt i på inkomstdeklarationen ska du redovisa din egen beräkning på blankett K4. Vinster och förluster anges i sin helhet enligt belopp från deklarationsbilaga (K-blanketter). Skatteverket gör automatiskt reduceringar för förluster. Förluster är enligt skatteverket avdragsgilla till följande belopp: Förlust på aktier, andelar, optioner med mera: 70 % Ränteutgifter: 100 % Förvaltningsutgifter (reduceras med 1000): 100 % Förlust privatbostad: 50 % Förlust näringsfastighet: 63 % Förlust näringsbostadsrätt: 63 % Underlag för fastighetsavgift och fastighetsskatt Ruta 80,82.84 - Fastighetsavgift och fastighetsskatt Kommunal fastighetsavgift tas ut med 0,75 % av taxeringsvärdet på småhus, dock högst med 6 825 SEK (inkomstår 2012). Nybyggda småhus är befriade från fastighetsavgift de fem första åren och får halv avgift de fem följande åren. En pensionär ska betala högst 4 % av sin inkomst i fastighetsavgift för sin permanentbostad och skattereduktion sker automatiskt. Följande småhusenheter beskattas med statlig fastighetsskatt om 1,0 % av taxeringsvärdet: • småhus som är taxerade som under uppförande • obebyggda småhustomter • småhustomter som är bebyggda enbart med bostadsbyggnad som har annan ägare (t.ex. arrendetomter) • småhustomter som är bebyggda enbart med bostadsbyggnad som saknar byggnadsvärde (pga. att byggnadsvärdet inte blir minst 50 000 kr). Taxeringsvärdet skall deklareras och skatteverket gör skatteberäkningar på uppgivet taxeringsvärde. Ingen fastighetsskatt eller fastighetsavgift ska betalas för privatbostad i utlandet från och med inkomstdeklarationen 2009. Avkastningsskatt på utländsk försäkring Ruta 62 och 63 - Skatteunderlag för kapitalförsäkring och pensionsförsäkring Det skatteunderlag som skall tas upp till beskattning utgörs av försäkringens värde vid ingången av inkomståret multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan under året före inkomståret. Skatten för utländska kapitalförsäkringar är 27 % av skatteunderlaget och skatten för utländska pensionsförsäkringar är 15 % av skatteunderlaget.
Copyright 2009 © Deklarationstips.biz